Oprah Winfrey Show 2008

International Freestyle Crufts 2009

Jag och Alice fick äran att åter igen deltaga i international Freestyle på Crufts. Många kallar den tävlingen för inofficiellt Världsmästerskap när det är världens bästa freestyle länder som deltar. I år var det 11 st. länder som visade upp ett av sitt främsta ekipage i freestyle och det är ett stort och respektfullt inslag i finalringen.

Broderad filt med fin hälsning, en gåva från Johanna i Danmark. Tusen tack!
Alice som börjar bli till åren och med det krämpor som hör till hennes aktiva 12:e år tog jag beslutet att ta ett väl genomarbetet freestyleprogram som både jag och hon kan programmet utantill. Att satsa på den säkra sidan är för mig en självklar sak när det är många bitar som är inblandade genom vårt framträdande i Birmingham. Vi körde vårt ”indian program” eller som många kallar ”World Dog Show program” med dock en avkortad version. Original programmet är på 6 min men max tillåten tid på Crufts är 4 minuter. Givetvis görs sig aldrig en avkortad låt och ett avkortat program sig lika bra som ett helt, men jag visste att hopsättningen och programmets stämning är av hög faktor så att beslutet att ta vårt ”pensionärs program” utan varken backande, mäktiga hopp, distans eller rörelser på 2 ben var snabbt taget. Väl på plats var det många som kände igen oss från vårt deltagande på Crufts 07 där vi även körde vårt lugna program ”Titanic”. I tidningen Crufts Special kunde jag läsa:

”Frida Binette from Sweden is making a welcome return to the competition after a year`s absence and you are guaranteed a nicely choreographed routine from this team.”

Det är vackra ord för en freestyleförare och jag kände en press från både publik, domare och tävlande. Men jag fortsatte att mentalt köra på att vi mycket troligen inte skulle ta några höga domarbetyg i svårighetsgrad och innehåll men däremot ge dem ett underhållande som de aldrig tidigare beskådat.
I England har de en fin tradition att vackert lyckoönska sina tävlande ekipage med att ge ett kort. Ovanför Alice viloplats fanns det många glada och fina kort från Sverige, Belgien, Tyskland, Danmark och England från beundrande personer runt om kring oss. En tradition som jag gärna vill ta med mig till den Svenska gränsen.

Ekipage som jag misstänkte skulle ta högre poäng än mig var Sini Eriksson från Finland och Emmy Marie Simonsen från Danmark. De båda placerade sig över mig på Nordiska Mästerskapet bara 1 månad tidigare. Men även andra ekipage som är mycket framgångsrika freestyleförare med fantastiska hundar, som Tina Humphrey från England, Donelda Guy från Jersey, Alena Smolikova från Tjeckien och Claudia Moser från Österrike.

Storbildskärm på crufts. På tävlingen var Alice och jag bland de sist ut och vi kunde backstage se de andra ekipagen i en monitor. Deltagande hundar och förare var enormt duktiga, programmen var av riktigt hög standard och väl underhållande, så skräcken att komma sist växte fast jag visste att det var inget i stundens hetta som gick att påverka. Äntligen var det vår tur och det var bara att gå in och arbeta. Jag hörde i publiken att det fanns några svenskar till stöd och jag visste att många därtill satt hemma via nätet och tittade på oss från Crufts tv. Vårt program flöt på bra, Alice vet vad hon ska göra och jag har turen att många gånger lita till fullo att hon verkligen gör det. Enormt tacksamt när jag som förare verkligen vill leva sig in i sin egen koreografi och planera mentalt kommande innehåll. Dock i mitten och i slutet så vart det lite kommunikationsproblem mellan oss två. Jag som dumt och lat nog inte hade tränat Alice på den kortare versionen av programmet hade genom det inte förberett henne på att vi hade minskat på en del av upprepningar av rörelserna. Så när jag enligt Alice gick för fort fram i programmet tog hon själv över och utförde i originalversion. Genom det blev hon stressad och var nästan på väg att komma ur kontroll, jag säger en sak, hon gör något annat och det konceptet på ett samarbete har aldrig fungerat. Men med vår långa erfarenhet tillsammans gick det att rädda och vi kom enbart något försenat av vårt slut som inte riktigt hans med.

När poängen för oss visades var det mycket väl godkänt höga, men jag visste ändå inte vart vi låg i placeringen då jag innan vår start inte ville sitta och jämföra hur höga poäng de andra ekipagen fick. De var bara ett par nummer efter mig så strax därefter var vi på väg ut igen i ringen för prisutdelning. Segrare blev inte oväntat England med sitt enormt välarbetat program av Tina Humphrey med sin begåvade border collie Bluecroft My Blue Heaven, en plats som hon starkt förtjänade. När speakern därefter ropade in andra placeringen tyckte jag att han nämnde mitt namn. Men jag som trodde att vi i år skulle hamna långt ner på skalan tog det som att min Engelska är så pass dålig att jag måste ha hört fel. Men så stod de och lockade på mig och där fick mitt huvud korsslutning. Jag var i chocktillstånd av glädje och förvirring, att Alice och jag hade fixat det igen med vårt anpassande innehåll för en åldrande dam. Helt otroligt att vi klarade av att ta en andra plats och det tog tid att smälta att vi besegrade alla de andra mäktiga programmen. På Crufts hemsida om Show report kan man läsa att Tina med sitt kvastprogram tog i år storslam i landets 3 egna Freestyletävlingar på Crufts. Dock vanns presskontorets hjärta av den svenska andra placeringen, vars hund låtsades gråta under en hög prestanda.

Från vänster: 2:a Frida Binette & Somollis Bkinka-Blå (Sverige), 1:a Tina Humphrey & Bluecroft
My Blue Heaven (England), 3:a Alena Smolikova & Dapper Dame Black Chevers (Tjeckien)

Det känns härligt att få på papper att jag kan komma i stort sett lika långt med 12 åring som för en annan som har en snabb och smidig hund i sina bästa år. Jag verkligen älskar den här öppna och varierande sporten.

Jag funderar om våra lyckohjärtan från Emma hängandes runt halsen enbart räckte till tur för en sådan fin placering på Crufts. För så mycket annan tur utöver det fick vi inte i med vårt uppdrag i England. Redan i Malmö på vägen ner gick vår GPS ur funktion och vi blev tomhänta av resväg när vi inte hade några kartor till hands. I Danmark på väg till UK gick vårt avgasrör till bilen sönder och det lät mer och mer för varje mil vi körde. Efter 6 timmars hysteriskt letande efter vårt Hotell i Birmingham city blev vi tvungna att avboka rummet. När vi skulle hem fick vi stora svårigheter att komma på rätt motorväg och vi blev försenade till färjan i Harwich. Eftersom vi missade vår färd över havet nattetid med 15 min så blev det att sova i bilen och det blev en dags försening innan vi åter igen var hemma. På hemresan fick jag influensa och Alice vid en busattack på en promenad vid havet råkade av misstag bita hål i min omtyckta dunjacka. Dessutom åt hon upp mina 5 paket av de gudomligt goda hembakade kakorna som jag köpte i England. Men jag väljer att hellre vända på det hela, vilken tur att det finns kartor till hands och man inte i alla lägen är tvungen att lita på tekniken. Att bilen faktiskt höll hela 500 mil utan att lägga av, att vi hade sådan tur att finna ett hotellrum med bara 10 minuters promenadväg till mässan. I och med missad färja fick vi en bonusdag i Harwich och fick uppleva Englands trevliga och mycket vettiga hundkultur längst kusten. Jag önskar att vi i Sverige hade samma hundägaransvar och att övriga folket var så pass medvetna om våra sällskapsdjur. Tur att jag inte blev sjuk på Crufts utan först på vägen hem, att Alice är så pass pigg så att hon gör hyss som bara en valp bör göra och att hon gillade mina köpta kakor lika mycket som jag gjorde.

Jag är säker på Alice känner sig nöjd, för det var ett par år sedan som hon hade ett så högt tempo ute som hon har nu. Tänk om man kunde få ha sina hundar i liv minst 30 år, vare sig om de skulle vara kapabla att prestera på tävling eller inte. Alice, du är mitt hjärta förevigt!

Varma hälsningar

Alice & Frida Binette

Se fler bilder här

(Resultatlista finns längst ner på sidan)

Alice med sitt lyckohjärtan från Emma Willlbad.

Resultat International Freestyle Crufts 2009

Lördag den 7 mars


	1st		Bluecroft My Blue Heaven 28.60 Tina Humphrey, England
	2nd		Somollis Blinka-Blå 27.60 Frida Binette, Sverige
	3rd		Dapper Dame Black Chevers 27.60 Alena Smolikova, Tjeckien
	4th		Twice As Nice Van Benvida's 27.33 Bridgette Van Ges, Holland
	5th		Mutkis Onnensoturi 26.93 Sini Eriksson, Finland
	6th		Darjeeling's Jewel 26.00 Claudia Moser, Österrike
	7th		Runival Sgurr An Lochlain 25.67 Heater Smith, Skottland
	8th		Iatka One Step Ahead Biba 25.63 Donelda Guy, Jersey
	9th		Working Stock Adventure 25.30 Marleen Van Hees, Belgien
	10th		Corsini Quinzano 24.53 Margaret Booth, Wales
	11th		Bridacre Wisp 23.20 Emmy Marie Simonsen, Danmark